Glans och ljusspridning

Ljusspridning

Ljusspridning (hur ljuset sprids) kan avsevärt minska bländning och reflexer från olika ytor och objekt i ett rum. Ju mer diffust och jämnt ljus sprids, ju bättre förhindras blänk och bländning.

Mätningar enligt DIN 5036, visar att praktiskt taget allt reflekterade ljus (99 %) som träffar Ecophons vita och ljusa undertaksabsorbenter är diffusa. Ytskiktet på absorbenten har bidragit till att ljuset sprids i ett brett spektrum av riktningar.

Blankpolerad metallyta

1. Reflektion från en blankpolerad metallyta eller en spegel, utan diffusion.

Ytskikt med måttlig ljusspridning

2. Reflektion från ett ytskikt med måttlig ljusspridning orsakar bländning vid vissa vinklar.

Starkt diffust reflektion

3. En hög diffust reflektion förhindrar bländning och reflexer.

Glans

En annan viktig egenskap hos ytor som är viktigt att styra är glans. Den omvandlas till ett enskilt värde (för en given infallsvinkel av ljuset) glanstalet på en yta, det vill säga i vilken utsträckning ytan reflekterar infallande ljus utan att sprida det.

Glanstalet är alltid relaterat till en viss infallsvinkel (t.ex. 20°, 60° or 85°) men beskriver inte hur jämnt det reflekterade ljuset fördelas i rummet.

Glanstalets värde är vanligtvis mellan 0 och 100 (kan vara högre för spegelliknande metallytor), där <10 är låg glans, 10-70 är medel glans och >70 är hög glans, enligt de flesta relevanta standarder, dvs. ISO 2813 och ASTM D 523.

Strukturen i ytan och typ av ytskiktsbeläggning har ett starkt inflytande på glansen. Glanstalet hos Akutex™ FT ytskikt ligger på under 1 medan den på svartfärgat glas är ungefär 100. Glanstalet på en ren spegel ligger på 2000.

 

Retroreflektionskoefficient

Retro reflection factor

Vanligen använda beskrivningar (ljusreflektionsvärde och glans) förklarar inte den totala upplevelsen av en undertaksyta. Retroreflektionsbeteendet på ytan bidrar till att komplettera bilden. Retroreflektion är till exempel en beskrivning som används för att karakterisera färger för vägmarkeringar.

Säker mörkerkörning kräver att man ser de målade linjerna på vägen. Anta att den huvudsakliga källan till ljus är strålkastarljuset från bilen, så är den kritiska faktorn hur mycket av ljuset som projiceras fram av bilens strålkastare som reflekteras tillbaka till föraren. Den så kallade retroreflektionskoefficienten beskrivs i standarden EN 1436.

Mer allmänt kännetecknar retroreflektion hur en yta kommer att visas när den belyses vid ganska låga infallsvinklar, sett från olika positioner. För undertak mäts det i ett intervall av 30°, både i ett vertikalt och horisontellt plan. Vid båda situationerna är ljusstrålen statisk och endast ögat är i rörelse.

Horisontell mätning

Horisontell mätning
A: Ljusskälla                  D: Exempel på ytskikt
B: Ljusstråle                   E: Relativ ljusintensitet 
C: Betraktningsvinkel       F: Vinkel (°)

Vertikal mätning

Vertikal mätning
A: Ljusskälla                  D: Exempel på ytskikt
B: Ljusstråle                   E: Relativ ljusintensitet 
C: Betraktningsvinkel      F: Vinkel (°)

I den horisontella mätningen mäts den mängd ljus som ses av ögat mätt längs den gröna cirkeln. För icke-orienterade ytor, är det tillräckligt att utföra mätningen på halva cirkeln.

Resultaten presenteras som en graf av ljusintensiteten som en funktion av vinkeln (från 0 till 180°) mellan ljusstrålen och betraktningsriktningen.

"0" motsvarar ögat och ljuskällan vid samma position. "180" motsvarar ögat och ljuskällan mitt emot varandra. En yta med en Lambert-reflektion (d.v.s. diffust reflekterande, den synbara ljusstyrkan i en Lambertyta är för en betraktare densamma oberoende av betraktningsvinkel.) kommer mönstret att visa en horisontell, rak linje (i svart på diagrammet till höger).

I den vertikala mätningen mäts mängden ljus som ögat kan se längs det svarta cirkelsegmentet som sträcker sig från 30° till 150° i en halvcirkel.

På en graf som presenterar ljusintensiteten som en funktion av vinkeln mellan betraktelseriktningen och ytan, kommer det typiskt att visa en klockformad kurva som har sin topp i en position där ögat är vinkelrätt mot ytan. En yta med Lambert-reflektions mönster visas en cosinuskurva (svart kurva)). 

Akutex™ FT ytskiktet har en sällsynt egenskap, i den meningen att den reflekterar något mer ljus tillbaka till ljuskällan än framåt. I den meningen fungerar den som en ultramatt yta. 

Praktiska konsekvenser av retroreflektion

Om taket har en bra retroreflektion, i den meningen att kurvan för den horisontala mätningen är rak och att kurvan för den vertikala mätningen är nära en cosinuskurva, kommer det inte att vara någon skillnad i hur ytskiktet ser ut när man rör sig runt i rummet. Oavsett vilken den relativa positionen är för betraktaren i förhållande till fönstret, kommer undertaket att uppvisa samma vita, krispiga visuella egenskaper.

Ljus bakom dig

Ljus bakom dig

Ljus framför

Ljus framför dig

Dessutom medför en bra retroreflektion att undertaket inte kommer att plocka upp färger utifrån eller från intilliggande väggar. Det kommer att bidra till vad som kan kallas undertakets visuella integritet.

Optimal retroreflektionskoefficient

Optimal retroreflektionskoefficient  

Låg retroreflektionskoefficient

Låg retroreflektionskoefficient

 

Sammanfattning: en bra retroreflektion nära en Lambert-fördelning är för en takyta positiv som homogen och kontrollerad. Men för en rikare rumsupplevelse bör också rummet förses med riktade accentbelysningar för att skapa ett riktat perspektiv av ljus, som vi är vana att uppleva utomhus.