Ur olyckan föddes en vårdarkitekt

Alessandro Caruso startade företaget ACA+I 2014 och jobbar för närvarande till 80 procent med hälso- och sjukvården. Han driver verksamheten från sitt hem i Hull i norra England, där han delar ett virtuellt kontor med två brittiska kolleger och ett team i Italien.

Som svar på frågan hur hemmakontoret påverkar hans vardagsliv svarar han att arbete och fritid är klart sammanflätade.

– Mitt jobb är mitt bästa tidsfördriv. Det är en livsstil med fokus på att skapa inspirerande, hållbara och holistiska byggnader med människan i centrum.

Grunden till Alessandro Carusos intresse för sjukvårdsarkitektur ligger i en ytterst personlig upplevelse. För många år sedan var han med om en allvarlig motorcykelolycka som gjorde honom sängliggande i tre månader. Under den tiden blev han väl medveten om vilka utmaningar som de öppna avdelningarna och operationssalarnas kliniska atmosfär innebär. Detta väckte en stark vilja att göra något mer.

– Att göra skillnad inom vården är så givande! Du får ett verkligt mått på vad som faktiskt förbättrar människors liv, säger han om sitt arbete i dag.

Fokus på människan

Alessandro Carusos far var också arkitekt så Alessandro är i princip uppväxt ute på byggarbetsplatserna, och hans passion till den världen lever än i dag. Beslutet att starta ACA+I byggde på ett verkligt personligt intresse.

– Jag ville ge mig själv utrymme att ägna mig åt kreativ forskning och evidensbaserad design (EBD), vilket ofta är svårt att hitta i kommersiella uppdrag.

Alessandros undersökande arbetssätt drivs av nyfikenhet och ger ett unikt perspektiv på kreativ sjukvårdsarkitektur. Han tycker att arkitekter ofta anklagas för att bara tillfredsställa sina egon – vilket kanske också ofta är sant?Men han frågar sig om vi inte faktiskt borde fokusera på att skapa något sprunget ur ett rent mänskligt perspektiv.

Det är denna synpunkt som skiljer Alessandro Caruso från många andra arkitekter. Han tittar på byggnaden inifrån och ut med utgångspunkt i att form och funktion ska gå hand i hand, samtidigt som sinnena ska stimuleras. För honom går det bara att skapa en läkande miljö genom att fokusera på det som omger människorna mer direkt: interiören.

En läkande miljö

Men hur skapar man en läkande miljö? Inom sjukvården finns det ingen universallösning. Det första steget är därför att identifiera de grundläggande behoven.

Alessandro Caruso har utformat allt från vårdhem och dagcenter till olika behandlingsavdelningar och operationssalar. Men i slutänden är det alltid människan det handlar om. I planeringsstadiet tillbringar han viss tid med både sjukvårdspersonalen och den aktuella patientgruppen. För honom är detta det enda sättet att få en riktig inblick i användarnas upplevelser av den aktuella miljön.

– Vi måste ta hänsyn till alla våra sinnen och alla känslor som vi upplever – ljus, ljud och dofter. De för med sig olika associationer och det måste vi ha med oss när vi planerar byggnader till sjukvården, säger han.

Buller är den främsta rumsliga källan till stress på sjukhusen. Därför är det en viktig aspekt i Alessandros arbete. Lösningen ligger inte alltid i tystnad, utan även här ligger fokus på de enskilda förutsättningarna. I anläggningar för personer med särskilda behov kan ljud ibland hjälpa brukarna att hitta rätt. I gemensamma utrymmen använder han sig av så kallat positivt brus, som musik och rinnande vatten. Men där bullernivåerna är kritiska använder han ljudabsorberande undertak och väggpaneler. I en matsal används en multisensorisk metod som kombinerar sociala ljud, naturligt ljus och doften av mat för att locka till sig användarna. För Alessandro Caruso är en läkande miljö en miljö som både personalen och användarna trivs i!

När man arbetar med äldre människor ser läkningsprocessen något annorlunda ut. För Alessandro handlar det om att skapa en trivsam miljö där man lär sig att leva med ett tillstånd, snarare än att bara närma sig livets slut. I ett aktuellt projekt i Storbritannien ligger fokus på att bygga miljöer som påminner mer om ett semesterboende än om ett vårdhem.

– Det här är ett medvetet steg bort från den gamla sjukhuskänslan. Nu vill man skapa en boendemiljö snarare än en behandlingsmiljö.

Alessandro strävar alltid efter att skapa utrymmen som är mångfunktionella eller åtminstone lätta att anpassa – så att de kan användas under lång tid framöver.

Perspektiv på frågan

Alessandro Caruso ser på arkitektur som ett livslångt lärande och söker inspiration i sitt globala kontaktnät. Även om han ser Storbritannien som en av de ledande aktörerna inom läkande miljöer, påpekar han att utvecklingen är samverkansberoende. Han syftar särskilt på de Skandinaviska länderna, som enligt honom verkligen sätter människan i centrum i vårdmiljön.

Som exempel nämner han användningen av naturliga råmaterial, som växter och trä. Det är material som Storbritannien tidigare har ratat av hygieniska skäl – vilket nu betraktas som ett föråldrat synsätt.

Enligt hans mening pågår det en förändring av vårdmiljön över hela världen, men när det gäller den tvärvetenskapliga helhetssynen kan Storbritannien bidra med många värdefulla erfarenheter. Alessandro Caruso tycker att framtiden känns spännande.

– Allt jag har gjort i min karriär är en del av en cirkel. Eftersom jag själv har upplevt vårdsystemet gillar jag att arbeta och förbättra miljön inom denna sektor. Det ger mig möjlighet att ge något tillbaka.

Text: Laurie Winkless
Foto: Bean Veasey